S:t Ignatius

En av den Ortodoxa kyrkans största helgon är S:t Ignatius Nurono, även kallad S:t Ignatius den skriftlärde (Nurono = lysande). På grekiska kallas han också Theophoros – Guds elden.

S:t Ignatius föddes omkring år 35 i Antiokia och är en av de s.k. apostoliska fäderna. S:t Ignatius var den 3:e patriarken i Antiokia och de finns de källor som säger att Aposteln Petrus själv valde S:t Ignatius till hans efterträdare. Aposteln Petrus tillsatte faktiskt två patriarker: Evodius och S:t Ignatius. Evodius var biskop för de icke-judar som blivit kristna och S:t Ignatius var biskop för de judar som blivit kristna. När Evodius dog tillträtte S:t Ignatius patriarkstolen och efter honom fanns det bara en ledande biskop i Antiokia åt gången, nämligen patriarken. Vid det första ekumeniska kyrkomötet som hölls år 325 i Nicaea fastslogs tre patriarkstolar som alla hade en anknytning till aposteln Petrus: Rom – där dog aposteln maryrdöden, Antiokia – där var han biskop och herde innan han kom till Rom och Alexandria – där blev apostelns lärjunge, evangelisten Markus, förste patriark.

Mycket litet är känt om S:t Ignatius barndom, förutom det som man vet om de kristna överhuvudtaget det första århundradet: nämligen det att de var förföljda.

I vår Ortodoxa kyrka har vi under våra bönegudstjänster, Slotho dSafro (morgon bön) och Slotho dRamsho (kvälls bön) två körer (syrianska: gudo). Det kommer ifrån en vision S:t Ignatius hade av himmelriket. I denna vision såg S:t Ignatius änglarna tillbe Gud i två grupper. Den högra gudon representerar profeterna och den vänstra gudon apostlarna.

Under den romerske kejsaren Trajanus (98-117) blev S:t Ignatius tillfångatagen och förd till Coloseum för att avrättas inför kejsaren i Rom. Under denna tid skrev S:t Ignatius sina brev till de olika församlingarna: Efesos, Magnesia, Tralles, Rom, Filadelfia, Smyrna, och till sin vän och biskopskollega: S:t Polykarpus. S:t Ignatius blev kastad till lejonen på Coloseum, dock vet ingen riktigt när detta skedde, det enda att det skedde under kejsar Trajanus. Därför dateras S:t Ignatius död till mellan år 98-117.

S:t Ignatius understryker vikten av att lyda biskopen och prästen: ”Det är alltså rätt att på allt sätt prisa Herren Jesus Kristus, som förhärligat er, för att ni skall bli heliga i allt och fullkomnas i er lydnad under biskopen och prästerskapet” (Brev till Efesierna, 3); ”Ingen må utan biskopen göra något som rör kyrkan” (Brev till Smyrnéerna, 8).

Han understryker också värdet att ofta gå till Nattvardsgudstjänst och att ta emot Nattvarden: ”Var ivriga att oftare samlas till Guds eukaristi (nattvardsgudstjänst) och till lovsång. Ty så ofta som ni samlas tillsammans så förstörs Satans krafter och hans fördärv upplöses i er förenade tro” (Brev till Efesierna, 13)

S:t Ignatius säger också att nattvarden är: ”ett odödlighetens läkemedel, ett motgift mot döden för att alltid leva i Jesus Kristus” (Brev till Efesierna, 20).

Inom den Syrisk-Ortodoxa kyrkan tar varje tillträdande patriark namnet Ignatius, för att hedra S:t Ignatius Nurono. Detta bruk började 878 e Kr med Patriark Yeshou, men blev först bekräftat och efterföljt sedan 1293 när Patriark Yousef tillträde den heliga tronen.

S:t Ignatius Nurono firas den 20:e December i den Syrisk-Ortodoxa kyrkan och andra Ortodoxa kyrkor, medans han firas den 17:e oktober i den Katolska kyrkan och andra väst-kyrkor.

Be alltid också för de andra människorna. Även för dem finns det hopp om bot, för att de må finna Gud. Så låt dem åtminstone få lära sig av sina gärningar. Möt deras vredesutbrott med saktmod, deras stortalighet med ödmjukhet, deras hädelser med böner. Var mot deras villoläror fasta i tron, mot deras vildhet fridsamma och sök inte att efterlikna dem.” (Brev till Efesierna,

Slothe aman – Må Hans böner vara med oss, Amin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *